ojojoj mamma oj mamma hur ska det gå?

det är inte läge att bli förälskad i en tjej. det är inte läge, men våren kom så lägligt, hon promenerade rakt in i livet. det är inte läge just nu.
varning för ras.
får jag? frågade hon och hjärtat smälte ner i magen, rann ut i sanden.
jahapp, hur ska jag göra nu?
varning för ras.
känslorna är tysta, tankarna springer, före, efter, dit de tror vi ska, dit vi inte har en aning, jag och mina tankar. bevara väl dig själv säger mammas röst och min själ vill verkligen bara få leva. säg mig mamma vem får jag vara?
jag vill att alla sånger ska handla om mig nu, och så vill jag att hon ska sjunga med. hahaha. varning för ras.

a l o n e

så fort de lämnat mig bakom kryper ensamheten inpå. det är skrämmande vad den kan tänkas göra med en.
jag är sjuk och jobbet ger mig ingen ro, jag är verkligen sjuk men ligger skuldbelagd och känner misslyckand och missnöje. tilliten har inte råd med sjukdom.
en flicka jag känner är en som rör sig inuti, jag kan inte skilja på om det är bra eller dåligt, gott eller ont, varför eller vad. ibland är det förtjusning. hur kan man veta...vad som är rätt och vad jag får göra. gud talar inte så tydligt som jag skulle behöva. kanske är detta en övning i konsten att lyssna.
när människan lyssnar, talar gud.
jag är förvirrad. ingen gör det bättre. och sjuk. inte blir det bättre då heller.

värme

dagarna gick, paniken la sig, byttes ut mot sorg, som blev till tröst.

min sorg är min, jag vill lära mig att acceptera den, istället för att förakta. ska jag ständigt springa, kommer jag få springa, ja, för alltid. men det är jag alldeles för trött för.

gud visade mig solen, färgerna och värmen.

mitt hjärta bultade hårt för en annan och jag känner mig levande.

jag längtar... längtan är en härlig känsla.