jag trodde att jag kunde springa ifrån sorgen, ifrån ångesten, men jag var inte i närheten av stark nog.
jag sprang, och när andan försvann, skrek jag med de sista krafterna.
jag hatar dig, skrek jag, låt mig vara ifred.
så tog jag sats igen. såg bara det svarta som väntade på mig.
därhemma fanns åtta tabletter. de skulle inte räcka. men där fanns många andra också.
jag bryr mig inte om att jag ger upp. rösten var tydlig i huvudet.
jag struntar i mitt jobb. jag struntar i mitt liv. i allt som jag jobbat så hårt för.
imorgon vaknar jag inte.
KOM OCH TA MIG DÅ! om du ska förstöra mitt liv, kom och ta mig då. jag är redo, gör slut på det då, om du kan, om du törs. din jävel.
springer vidare. han har klamrat sig fast vid mitt bröst och jag måste bära honom för att kunna fortsätta springa.
jag hatar dig.
snön faller, det är mars men snön faller. väglaget är halt, blixthalka. lungorna fryser till is vid varje inandning. jag orkar inte springa ifrån.
GUUUUUUUUUUUUUUUUUUUUUUUD!
jag vänder blicken mot himlen varifrån min räddning ska komma. mot bergen, mot kraften.
jag har inte övergivit dig.
when days are cloudy, the storm is all you see.
idag är en ny dag.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar